Idag upplever vi stora problem med våra hav då de ständigt fylls på mer och mer av plast. Detta är något vi gemensamt måste ta krafttag mot, för om man tillåter det här att fortsätta på samma sätt och i samma takt som nu, så kommer haven snart innehålla mer plast än fisk. Den framtiden är tyvärr inte alltför långt borta.
Havet har länge betraktats som oändligt och därmed som en lämplig plats att dumpa allsköns mänskligt avfall. Tidigare i människans historia kunde de marina ekosystemen klara av att bryta ned en hel del organiskt avfall så att påverkan sannolikt blev försumbar, åtminstone ute i öppet hav. Så är det dessvärre inte längre.
Hur mycket plast finns det i havet?
Bara för några år sedan uppskattade forskare att det då fanns ungefär 150 miljoner plast sammanlagt i alla våra hav. Men enligt de senaste beräkningarna kan det finns uppemot 320 miljoner ton plast i haven. Eftersom mängden plast i haven ökar med mellan 5 och 13 miljoner ton varje år kan detta alltså innebära att det kan finnas över 450, möjligen uppåt 500 ton plast om tio år. Forskare är överens om att om nedskräpningen fortsätter i samma takt som nu, så kommer att finnas mer plast än fisk i havet år 2050.
Hur hamnar plast i haven?
Haven fylls av plast från sånt som Matförpackningar, flaskor, plastpåsar, fiskenät och fibrer från syntetkläder. En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar.
Majoriteten av allt skräp som finns i havet är faktiskt inte sånt som slängs direkt i haven, utan istället från sånt som slängs på land och därefter förs till havet med regnvatten, vindar och floder. Hårda stormar och floder kan föra med sig stora volymer sopor från stränder och städer ut i havet. I många delar av världen bidrar förorenade floder med enorma mängder skräp till omgivande vatten som förs ut i haven. En annan del av soporna kommer från fartygen.
Ett stort problem är så kallade mikroplaster. Från land kommer en stor andel av mikroplasterna från nötning av bildäck. Hur mycket av de partiklarna som når haven finns det idag ingen forskning om, men det mesta hamnar i vägrenarna. Bildäck återanvänds ofta i konstgräsplaner, som i sig läcker mikroplaster. Hur plasten som hamnar i jorden påverkar ekosystemen finns det inte heller någon tillräcklig forskning om i dagsläget.
Mikroplaster spolas även ut i haven från våra reningsverk varav 10-30 procent av plastpartiklarna passerar genom reningsverkets filter och hamnar i haven. Varje år spolas uppskattningsvis cirka 15 000 miljarder plastpartiklar ut i haven enbart från svenska avlopp. Vi står själva för en del av problemen genom våra egna vardagliga sysslor. Tyger av syntetmaterial, som fleecefiltar och kläder av polyester och akryl, släpper mikroplaster när de tvättas. En filt eller tröja av polyesterfleece släpper ifrån sig tusentals mikroplastpartiklar vid varje tvätt. Dessutom innehåller vissa hygienprodukter tillsatt mikroplast. Detta kan man till exempel hitta i produkter som peeling, tandkräm och smink.
Vad händer med plasten i havet?
Det hamnar stora mängder skräp i haven varje år. En större del sjunker till botten, och en del flyter omkring på havsytan. Skräpet driver med strömmar och vindar och samlas i stora skräpvirvlar i världshaven men spolas även upp på stränder. Till svenska västkusten kommer årligen stora mängder skräp som förs dit långväga ifrån av havsströmmar. Till Östersjön kommer inte så mycket skräp från världshaven, utan istället från de omkringliggande länderna (i regel samma ställen som orsakar övergödning i Östersjön.)
Nedskräpning i haven leder till lidande för många marina djur, och får även stora socioekonomiska konsekvenser. Flera av de största problemen med plast i haven orsakas av så kallade mikroplaster. Även om reningsverken tar hand om det mesta, så hamnar ändå miljontals mikroplastpartiklar i våra vattendrag varje timme.
I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till mikroplaster. Mikroplaster bryts inte ned på flera hundra år och de är nästintill omöjliga att fånga upp. Förlorade fiskeredskap, som nät av nylon, sönderdelas också till mikroplaster. Men innan de har sönderdelats flyter näten runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn.
Varje år dör eller skadas tusentals sjöfåglar, fiskar, sköldpaddor, sälar och valar för att de har trasslat in sig eller fastnat i fisknät, förpackningar eller annat skräp. Många av dem misstar plast för mat. Många fiskar och andra havsdjur misstar de riktigt små plastbitarna, mikroplasterna, för plankton. De djur som äter plastskräp kvävs eller så får de får inre skador. Andra fiskar och djur som äter plast luras av en falsk mättnadskänsla och dör sedan av svält med magen full av skräp.